En dag i taget konceptet fungerade. Efter några dagar i mörker så känner jag mig lättare och livet känns inte lika hårt och hopplöst. Denna gången handlade det bara om några dagar, inte veckor som förut. När dessa perioder är över så inser jag hur lyckligt lottad jag faktiskt är. Vissa blir aldrig av med detta mörker och dessa känslorna för vissa så är det ständigt närvarande. Jag blir väl aldrig helt av med dem heller men jag har fler bra dagar än dåliga och jag hoppas att alla någon gång får känna hur det är att vara helt fri och må bra ända in i själen.
Det som fått mig att må bra idag är hästar, en väldigt speciell häst, våran egen. När livet känns tufft så har jag alltid känt en trygghet i stallet och bland djur. De ser oss på ett annat sätt och vi kan vara oss själva med dem. Det finns nått magiskt med hästar som att de egentligen är enhörningar som visar bara sitt rätta jag till dem som behöver det.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar