2014-06-29
29 juni 2014
Ett nytt kapitel. Ett liv utan det som varit. Även om det är svårt så är det dags att jag kapar de kedjorna som håller mig fast. Hur kan vi gå vidare å hitta nått nytt när vi håller fast vid det gamla? Det går inte. Jag har insett att vi alla förtjänar det allra bästa. Även om vi inte tror på det så är det sant. Jag förtjänar något bra. Det har hänt för många gånger att jag trott jag kommit över diket men utan att jag hunnit med så har någon puttat ner mig igen. Det är inget jag kunnat göra åt saken för det är inte mina problem eller beslut som kastar omkull mig, det är alla andras. Jag vägrar tryckas ner av andras problem, jag har nog med mina egna. Det finns för lite tid i den här världen. Jag måste få tid att reda ut mitt eget liv utan att alla ska tro att jag kan reda ut deras. Vissa kan tycka det är egoistisk men detta är på liv och död. Jag måste ta mig själv på allvar annars kan jag inte leva fullt ut.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar